Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om det har förekommit nÄgot samband mellan totalkostnadsandelen (TKA) och avkastningen hos svenska aktiefonder under tidsperioden 1999 till 2003. Vidare Àr syftet Àven att undersöka huruvida fondens avgiftsstruktur har pÄverkat fondens avkastning. Metoden som har anvÀnts i uppsatsen Àr av det kvantitativa slaget, dÀr regressionsanalyser har utförts för att utvÀrdera huruvida fondavgiften och avgiftsstrukturen har haft nÄgon inverkan pÄ avkastningen. De fonder som ingÄr i studien Àr Sverigefonder med kurshistorik pÄ minst 5 Är. De data som anvÀnds har frÀmst inhÀmtats frÄn databasen SIX Trust, men Àven frÄn Morningstar och PPM.

Börshandlade fonder (ETF:er) blir alltmer populÀra som spar- och investeringsalternativ. Antalet ETF:er och variationen av dessa ökar stadigt. Denna studie ser pÄ ETF:er likstÀllda aktier (ur ett vÀrdepappersperspektiv) och syftar till att applicera momentumstrategier pÄ den amerikanska ETF-marknaden, likt Jegadeesh och Titman (1993), för att testa sambandet mellan ETF:ers kapitalvÀrde och riskjusterad överavkastning, estimerat genom Jensens alfa. Med utgÄngspunkt frÄn Banz (1981) som visar pÄ samband mellan investeringar i smÄbolagsaktier och högre riskjusterad avkastning (Àn motsvarande investeringar i stora bolags aktier). Testet har baserats pÄ portföljer sammansatta pÄ momentum- och contrarianstrategier för att utröna om en ETFs storlek pÄ kapitalvÀrde Àr avgörande för en ETFs avkastning.

Denna studie har undersökt om momentumeffekt existerar pÄ Stockholmsbörsen ochhur bolagsstorlek har en inverkan i momentumportföljer. Studien har baserats pÄJegadeesh och Titmans strategier dÀr mÄnatlig aktieprisdata frÄn Stockholmsbörsenunder Ären 2000-2013 har inhÀmtats. Aktieprisdatan anvÀndes för att bygga Ätta olikamomentumportföljer. Genom att applicera momentumstrategier pÄ olikabolagsstorlekar fann vi att man kan öka avkastningen mot en lÀgre accepterad risk vidval av rÀtt bolagsstorlek. Samtidigt erhÄller momentumportföljer en genomgÄendehögre risk Àn bÄde de jÀmnt viktade och vÀrdeviktade jÀmförelseindexen.

Studien undersöker om annonsering av nyemissioner genererar en onormal avkastning pÄ svenska aktiemarknaden. Studiens avsikt Àr Àven att ge bÀttre förstÄelse för i vilken grad faktorer som bolagsstorlek och emissionsbelopp pÄverkar den onormala avkastningen. Undersökningen Àr av kvantitativ art och genomförs med hjÀlp av en eventstudie. För att besvara undersökningen berÀknas den onormal avkastningen vid annonsering om nyemission. Resultatet visar att bolag som annonserar om nyemission genererar negativ onormal avkastning pÄ eventdagen.

Bakgrund:Handeln pÄ aktiemarknaden har den senaste tiden genomgÄtt en teknisk utveckling och blivit mer lÀttillgÀnglig för flera. HÀr verkar aktieÀgare med förhoppningen om att skapa en överavkastning pÄ aktiemarknaden. I motsatt förhÄllande finns det studier som menar att det inte skulle finnas nÄgra möjligheter till överavkastning. DÀrmed blir det intressant att undersöka huruvida nyckeltal kan förklara avkastningen för dagens aktiebolag.Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka hur vÀl nyckeltal förklarar den kortsiktiga avkastningen hos tillvÀxt- respektive vÀrdebolag. Detta för att komma fram till om nÄgot nyckeltal Àr mer anvÀndbart för att förklara sambandet till den kortsiktiga avkastningen för tillvÀxt- eller vÀrdebolag.Metod:Studien bygger pÄ en kvantitativ metod dÀr tre nyckeltal har analyserats med hjÀlp av enkel linjÀr regression.Resultat:Studiens resultat konstaterar att nyckeltalet, avkastning pÄ totalt kapital, Àr mest anvÀndbart för att förklara sambandet till den kortsiktiga avkastningen hos tillvÀxt- och vÀrdebolag.

I denna uppsats kommer tvÄ olika mÄtt pÄ utbildningsavkastning att berÀknas. Det ena mÄttet kommer att anvÀnda sig av tvÀrsnittsdata och den andra av paneldata. TvÀrsnittsmÄttet kommer att anvÀndas för att berÀkna förvÀntad framtida avkastning av en fyraÄrig universitetsutbildning. MÄttet som baseras pÄ paneldata kommer att anvÀndas för att berÀkna det egentliga utfallet för avkastningen pÄ fyra olika utbildningsnivÄer. Dessa tvÄ mÄtt kommer sedan att jÀmföras för att se om förvÀntningarna har infriats.

De senaste Ärens debatt om avgiftens inverkan pÄ fondernas avkastningar har skapat endiskussion om vilken hÀnsyn som skall tas till avgiften vid investeringsbeslut.Uppsatsen syftar till att klargöra eventuella samband mellan avgiften och avkastningen iundersökta tillvÀxtmarknadsfonder under perioden 1998-2007. Vidare Àmnar undersökningenatt förklara vilken betydelse avgiften har för avkastningen genom att jÀmföra fondernastotalkostnadsandel samt köp- och/eller sÀljavgifter med fondernas prestationer.Undersökningen Àr en kvantitativ studie som innefattar 26 svenskregistrerade aktiefonder,vilka investerar kapitalet pÄ tillvÀxtmarknader. Studien avser att med regressionsanalysklargöra sambandet mellan fondernas avgifter och avkastning.Resultaten av studien indikerar att det under den aktuella tidsperioden förekommit ett positivtsamband mellan avgifter och avkastningar i undersökta fonder. Sambanden pÄvisar attfonderna med relativt högre totalkostnadsandel Àven presterat relativt högre avkastningar Ànövriga fonder. Vidare tyder resultaten pÄ att fonder som tillÀmpar köp- och/eller sÀljavgifterpresterat relativt högre avkastningar Àn fonder som ej tillÀmpar avgifterna.Regressionerna utförda i studien uppvisar dock svagheter och resultatet kan dÀrmed inte heltsÀkerstÀllas.

I denna studie har vi haft som avsikt att jÀmföra tvÄ modeller som förklarar avkastningen pÄ aktiemarknaden. Modellerna Àr Capital Asset Pricing Model (CAPM) och Fama-French trefaktormodell(FF3). Undersökningen har gjorts pÄ Nasdaq OMX Nordic Stockholm över perioden 2002 till 2012. Vi har valt att göra denna undersökning för att se huruvida FF3 med tvÄ extra faktorer kan förklara avkastningen pÄ aktiemarknaden bÀttre Àn CAPM. Sex portföljer konstruerades och vi har visat att FF3 statistiskt signifikant förklarar mer Àn CAPM för fem av sex portföljer.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om en högre risk ger en fondsparare i PPM högre avkastning vid ett lÄngsiktigt fondsparande och om den avkastningen speglar den risk spararen tar.Metod: En kvantitativ studie som Àr baserad pÄ sekundÀrdata, som Àr inhÀmtad frÄn Morningstar. 60 pensionsfonder analyseras frÄn tre olika riskkategorier, med en mÀtperiod pÄ 10 Är. FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av relevanta teorier, hypotesprövning och korrelationsanalys.Slutsats: Efter att ha undersökt dessa PPM-fonder sÄ kan man vÀl konstatera att en högre risk ger en högre avkastning. DÀremot speglar inte avkastningen ökningen i risk, förvisso har högriskfonderna bÀst sharpkvot men lÄgrisk fonderna har bÀttre Àn medelriskfonderna, vilket betyder att vi inte kan sÀga att avkastningen i förhÄllande till risken blir lika bra eller bÀttre för att du ökar ditt risktagande..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om avkastningen Àr högre för en aktiv premiepensionssparare Àn för en passiv premiepensionssparare. Tidsintervallet för undersökningen Àr 2001 ? 2009 och förutsÀtter att spararen bara gör ett val av fonder och sedan behÄller dessa. En viktig avgrÀnsning som görs i studien Àr att ingen hÀnsyn tas till fondavgifter eller förvaltningsavgifter. Studien genomförs med en kvantitativ metod dÄ den baseras pÄ numeriska sekundÀrdata och studien Àr av deduktiv karaktÀr eftersom utgÄngspunkten Àr i teorin och inte empirin.

Eftersom det rÄder osÀkerhet kring hur avkastningen mellan etiska och traditionella fonder skiljer sig Ät pÄ den svenska marknaden, undersöker uppsatsen detta förhÄllande. JÀmförelsen bestÄr av Ätta fonder, dÀr de fyra fonder Àr etiska och fyra fonder Àr traditionella. Fonderna har matchats med varandra enligt matched-pair analysis för att sÀkerstÀlla att det Àr avkastningen som mÀts och att inga yttre faktorer som kan pÄverka avkastningen inkluderas. Vidare har tvÄ statistiska t-test genomförts för att undersöka huruvida resultatet frÄn jÀmförelsen kan besvara frÄgestÀllningen i uppsatsen. De statistiska t-testen har utgÄtt frÄn ett större stickprov som bestÄr av 32 fonder, 16 etiska och 16 traditionella, Àven dÀr matchades fonderna enligt matched-pair analysis.

Idag erbjuder de flesta företag sina anstÀllda en förmÄnsbestÀmd tjÀnstepension. TjÀnstepensionen innebÀr för vissa företag stora kostnader och ska redovisas av företagen. IAS 19 - ErsÀttning till AnstÀllda Àr den standard som börsnoterade koncerner i Sverige ska följa. Problematiken med redovisningen uppstÄr i och med att mÄnga antaganden ska göras om pensionsförpliktelsen. Ett antagande som ska göras Àr en förvÀntad avkastning pÄ de förvaltningstillgÄngar som fonderar den förmÄnsbestÀmda pensionsplanen.

Syfte: Denna studie syftar till att försöka undersöka hur avkastningen pÄ eget kapital förÀndras pÄ kort sikt dÄ man vÀljer att utlokalisera verksamheten till lÄglönelÀnder, med motivet att sÀnka sina produktionskostnader Slutsats: Avkastningen pÄ eget kapital Àr högre för de utlokaliserande företagen vilket dock Àr svÄrt att hÀrröra till sjÀlva flytten. Andra faktorer spelar in, exempelvis produktiviteten i lÄglönelÀnder. En utlokalisering bör ske efter noggrann utredning, dÄ finns det goda möjligheter till att öka aktieÀgarnas förmögenhet..

Syftet med denna studie Àr att undersöka effekten av en split i ett bolags aktie vad gÀlleravkastning och omsÀttning i aktiehandeln. Studien Àr baserad pÄ insamlat datamaterial frÄn 35olika bolag pÄ Stockholmsbörsen som har genomfört en aktiesplit de senaste 5 Ären. VadgÀller avkastningen har jag berÀknat den faktiska avkastningen i aktien under 30 dagar eftergenomförandet av spliten och jÀmfört med OMX Stockholm all share index under sammaperiod. En eventuell över- respektive underavkastning har dÀrmed erhÄllits. OmsÀttningen iaktiehandeln har jag berÀknat som sÄ att jag har jÀmfört omsÀttningen i aktien under 15 dagarinnan och 15 dagar efter genomförandet av spliten.

Företag som Àr involverade i ett förvÀrv har intentionerna att skapa ett högre vÀrde i den egna verksamheten. Avkastningen vid tillkÀnnagivandet av ett tÀnkt förvÀrv indikerar hur lönsamt marknaden tror förvÀrvet Àr. I studien har detta undersökts genom att mÀta den abnormala aktieavkastningen i samband med tillkÀnnagivandet av ett bud, beroende pÄ om företaget Àr förvÀrvare eller förvÀrv samt om affÀren Àr horisontell eller vertikal. FrÄn dessa fyra har totalt Ätta olika undergrupper analyserats. Hos fem av de Ätta undergrupperna har en abnormal avkastning kunnat bekrÀftas kring tillkÀnnagivelsedatumet; förvÀrvande-horisontellt, förvÀrv-horisontelt, förvÀrvande, förvÀrv, horisontella och Àven den totala abnormala avkastningen för det samtliga urvalet visade positivt resultat..